Sök:

Sökresultat:

1014 Uppsatser om Tidiga ćldrar. - Sida 1 av 68

Reklam till förÀldrar och barn: hur ser den ut? : En studie om utseendet pÄ annonser riktade till barn respektive förÀldrar

Utifra?n grunden att reklam fo?r produkter till barn riktas till ba?de barn och fo?ra?ldrar, har vi underso?kt hur tryckta annonser i tidningar som har ma?lgruppen barn respektive fo?ra?ldrar ser ut. Vi analyserar dessa utifra?n inneha?llsanalys och fokuserar pa? hur kompositionen i annonserna ser ut. Vad det finns fo?r bilder, symboler och fa?rger, och vad det sa?ger om barn och fo?ra?ldrar som konsumenter och ma?lgrupp.

Att hitta ra?tt sto?dhjul : En kvalitativ studie om elevers uppfattning av fo?ra?ldrars sto?ttning

Syftet med fo?religgande underso?kning a?r att studera hur en viss grupp flickor pa? gymnasiet upplever fo?ra?ldrarnas sto?ttning i sin skolga?ng. Studien a?mnar a?ven studera en eventuell a?tskillnad i hur sto?ttningen kan tas i uttryck beroende pa? fo?ra?ldrarnas utbildningsniva?. Begreppet sto?ttning har i studien operationaliserats med utga?ngspunkt i motivations- och fo?rva?ntansteorier och med hja?lp av Bourdieus teori kring kapital a?mnar studien att fo?rklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos fo?ra?ldrarna bidrar till.

LÀrande om idrottsevenemang vid ideellt arbete : - om överföring och utveckling av kunskaper mellan förÀldrar i ett föreningssammanhang

Idrotten engagerar och bero?r ma?nniskor. La?gg da?rtill att ideellt arbete sysselsa?tter ma?nga fo?ra?ldrar. Detta a?r bakgrunden till uppsatsen.

Fo?ra?ldrars   perspektiv   av   Super   Mario   och   WoW

Vardagen sta?ller allt fa?rre krav pa? fysisk aktivitet och stillasittande aktiviteter har blivit allt vanligare. En av dessa aktiviteter a?r tv- och dataspel som idag tros ha fler uto?vare a?n fotboll och ishockey har tillsammans. Studiens syfte var da?rfo?r att underso?ka attityder och va?rderingar hos fo?ra?ldrar med tv- och dataspelande barn.

Tidiga och förebyggande samtal

Tidiga och förebyggande samtal -syftet med arbetet var att undersöka vilka samtalsformer som anvÀnds för att ge barn specialpedagogiska förebyggande och tidiga insatser.Jag vill belysa olika former av samtal det vill sÀga ÄskÄdliggöra olika förgreningar och inriktningar pÄ samtal som sker i barns vardagliga miljöer.Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju som bygger pÄ sju yrkesverksammas bilder av sina arbetssÀtt med samtal i sitt dagliga yrkesverksamma liv. Sammanfattningsvis visar resultaten av min undersökning att samtliga intervjupersoner arbetar medvetet med samtal av olika former för att förebygga och ge tidiga insatser till barn och deras familjer..

Effekter av tidiga reflektioner vid musikÄtergivning

Arbetet tar upp skillnader mellan stora och sma? rum da?r fokus ligger pa? tidiga reflektioner. Det har utfo?rts ma?tningar i professionella studios fo?r att se pa? vid vilka tidsfo?rdro?jningar och niva?er tidiga reflektioner intra?ffar. Det har ocksa? utfo?rts ett mindre subjektivt lyssningstest fo?r att studera effekterna av dessa reflektioner.

Arbetet med de individuella utvecklingsplanerna : NÄgra lÀrares uppfattningar i grundskolans tidiga skolÄr

Syftet med denna studie Àr att fÄ insikt i hur verksamma lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr uppfattar arbetet med IUPVÄra frÄgestÀllningar Àr:- Hur uppfattar lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr arbetet med IUP?- Vad uppfattar lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr att en bra IUP Àr?För att besvara dessa frÄgor genomförde vi Ätta kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr. Vi fann detta Àmne intressant dÄ man som lÀrare Àr Älagd att skriva individuellautvecklingsplaner för varje elev. DÄ detta Àr en ny företeelse ville vi se vad lÀrare har för uppfattning om detta. I vÄrt resultat presenterar vi de olika uppfattningarna vi ringat in.

Hur stimuleras tidiga lÀsare och skrivare i skolan under de första Ären?

I syfte att belysa om och i sÄ fall hur tidiga lÀsare och skrivare stimuleras i skolan under de första Ären har intervjuer genomförts med sex lÀrare i Ärskurserna ett, tvÄ och tre. Av resultaten framgÄr att arbetet med att fÄ lÄgpresterande elever att uppnÄ kursplanens mÄl Àr sÄ pass krÀvande att behoven hos högpresterande elever inte hinner tillgodoses.  En slutsats som kan dras av studien Àr att lÀrarna, trots medvetenhet om denna problematik, begrÀnsas av den tid som stÄr till förfogande och upplever sig inte rÀcka till för att tillrÀttalÀgga undervisningen för dessa elever..

Tidiga lÀsare ? Bakomliggande faktorer

Alla barn har rÀtt att lyckas med sin lÀs- och skrivinlÀrning. Syftet med studien Àr att undersöka om tidig medveten trÀning ger mÄnga tidiga lÀsare och dÀrmed undviker onödiga lÀs- och skrivsvÄrigheter. Den empiriska delen av uppsatsen har genomförts i tvÄ kommuner. Studien bestÄr dels av en kvantitativ enkÀtundersökning vars syfte var att spÄra skolor med mÄnga tidiga lÀsare och dels av en kvalitativ intervjustudie, i syfte att undersöka bakomliggande faktorer till grupper med mÄnga tidiga lÀsare. Respondenterna bestÄr av Ätta lÀrare verksamma i sex förskolegrupper i tvÄ kommuner i södra Sverige.Studien visar vad gÀller de undersökta skolorna att metodisk trÀning ger bra resultat, men ocksÄ att bakomliggande sociala faktorer har betydelse.

Tidiga lÀsare ? Bakomliggande faktorer

Alla barn har rÀtt att lyckas med sin lÀs- och skrivinlÀrning. Syftet med studien Àr att undersöka om tidig medveten trÀning ger mÄnga tidiga lÀsare och dÀrmed undviker onödiga lÀs- och skrivsvÄrigheter. Den empiriska delen av uppsatsen har genomförts i tvÄ kommuner. Studien bestÄr dels av en kvantitativ enkÀtundersökning vars syfte var att spÄra skolor med mÄnga tidiga lÀsare och dels av en kvalitativ intervjustudie, i syfte att undersöka bakomliggande faktorer till grupper med mÄnga tidiga lÀsare. Respondenterna bestÄr av Ätta lÀrare verksamma i sex förskolegrupper i tvÄ kommuner i södra Sverige. Studien visar vad gÀller de undersökta skolorna att metodisk trÀning ger bra resultat, men ocksÄ att bakomliggande sociala faktorer har betydelse.

"Förskolan ska vara en trygg plats att komma till nÀr det gungar runtomkring": Att sörja skilsmÀssa i förskolan

Barn vars fo?ra?ldrar nyligen genomga?tt en separation upplever o?kade ka?nslor av oro, sorg och ilska, vilka kan vara dolda fo?r omgivande personer (StĂžrksen et al. 2011). Vid sto?d och va?gledning fra?n vuxna har skilsma?ssobarn dock en stor kapacitet att a?terha?mta sig (Dyregrov & Yule, 2008).

LĂ€s med flyt! : - en studie av elevers tidiga utveckling av avkodning

Syftet med detta arbete Àr att studera elevers tidiga utveckling av förmÄgan att avkoda text och attbeskriva huvudtyper av olika utvecklingsvÀgar. FrÄgor som besvaras Àr vilka steg som kanidentifieras i utvecklingen av förmÄgan av avkoda text i den tidiga lÀsutvecklingen i Ärskurs ettoch tvÄ samt vilka huvudtyper av utvecklingsvÀgar som kan identifieras. För att svara pÄ dessafrÄgor har 46 elevers tidiga lÀsning analyserats vid tre tillfÀllen under ett Är. Vid lÀsningenanalyseras fyra olika aspekter av lÀsande. Dessa Àr ljudning, korrigering, avvikelse och förstÄelse.Fyra olika utvecklingsvÀgar har identifierats.

Den tidiga lÀs- och skrivundervisningen

Detta Ă€r ett examensarbete i lĂ€rarutbildningen i huvudĂ€mnet Svenska i ett mĂ„ngkulturellt samhĂ€lle. Ämnet Ă€r den tidiga lĂ€s- och skrivundervisningen i skolĂ„r ett. Vi har observerat tre lĂ€rare och vidare intervjuat dem. Syftet med vĂ„rt arbete var att undersöka lĂ€s- och skrivundervisningen i skolĂ„r 1. De perspektiv vi hade fokus pĂ„ var sprĂ„kmiljö, de medverkande pedagogernas syn pĂ„ lĂ€randet och metoderna de anvĂ€nde.

LÀraren som ledare : En studie i lÀrarens pÄverkan pÄ den psykosociala miljön

Det huvudsakliga syftet med vÄr studie Àr att studera vilka lÀsinlÀrningsmetoder som lÀrare anvÀnder sig av i den tidiga lÀsinlÀrningen. Arbetet utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar; Vilka lÀsinlÀrningsmetoder anvÀnder lÀrare i den tidiga lÀsinlÀrningen? Vad Àr grunden för barns tidiga lÀsinlÀrning? Vilka faktorer pÄverkar barns tidiga lÀsinlÀrning? Vi har inriktat oss pÄ lÀrare som undervisar elever i skolans tidigare Är. Studien har genomförts i intervjuform för att fÄ lÀrarnas uppfattning om vilka lÀsinlÀrningsmetoder som de anvÀnder sig av i den tidiga lÀsinlÀrningen. Sammanlagt har elva stycken lÀrare som arbetar i Ärskurserna 1 till 3 intervjuats.

Post-stroke depression : Hur sjuksköterskor kan identifiera tidiga tecken pÄ depression hos patienter som överlevt stroke

Bakgrund: Stroke Àr en av de mest förekommande sjukdomarna i vÀstvÀrlden och innefattar en stor grupp patienter. Poststroke depression Àr den vanligaste komplikationen efter insjuknande i stroke och Àr underbehandlat och underdiagnostiserat. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor kan identifiera tidiga tecken pÄ depression hos patienter som överlevt stroke. Metoden som vi anvÀnt Àr en litteraturstudie med artikelgranskning. Analysen vi anvÀnt oss av Àr en innehÄllsanalys baserad pÄ Graneheim och Lundmans (2003) beskrivning.

1 NĂ€sta sida ->